{"id":992,"date":"2015-06-08T13:16:55","date_gmt":"2015-06-08T11:16:55","guid":{"rendered":"https:\/\/luciaschwalenberg.de\/?p=992"},"modified":"2017-08-29T10:57:23","modified_gmt":"2017-08-29T08:57:23","slug":"den-soemloesa-skjortan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/luciaschwalenberg.de\/sv\/den-soemloesa-skjortan\/","title":{"rendered":"Den s\u00f6ml\u00f6sa skjortan"},"content":{"rendered":"

Under titeln \"Stoff f\u00fcr Geschichte(n)\" (Tyg f\u00f6r historien) visade Fischer- und Webermuseum Steinhude i samarbete med Leibniz Universit\u00e4t Hannover en utst\u00e4llning om en skjorta som v\u00e4vdes 1728 utan s\u00f6m, vilket fortfarande anses vara en teknisk utmaning att v\u00e4va idag. Utst\u00e4llningen handlar om det m\u00e5ngtusen\u00e5riga fenomenet s\u00f6ml\u00f6shet i v\u00e4vkonsten, ett textilt ideal som kan liknas vid cirkelns kvadratur eller evig r\u00f6relse.<\/p>\n

Id\u00e9n att presentera detta \u00e4mne i en specialutst\u00e4llning uppstod i samband med en kurs p\u00e5 universitetets historiska institution och utvecklades av en projektgrupp av studenter med hj\u00e4lp av museichefen Sandra Kilb och f\u00f6rel\u00e4saren Stephanie Kirsch. Den sammansvetsade strukturen av vetenskaplig forskning, pedagogisk och teknisk expertis samt studenternas initiativ resulterade i ett projekt som behandlar b\u00e5de s\u00f6ml\u00f6shetens historiska sammanhang och hantverket av s\u00f6ml\u00f6sa textilier.<\/p>\n

I en f\u00f6rel\u00e4sning p\u00e5 Leibniz Universit\u00e4t Hannover presenterade Eva Jordan-Fahrbach, textilkonservator p\u00e5 Herzog Anton Ulrich Museum i Braunschweig, resultaten av sin tre m\u00e5nader l\u00e5nga analys av den s\u00f6ml\u00f6sa skjortan innan utst\u00e4llningen \u00f6ppnade: Den s\u00f6ml\u00f6sa skjortan v\u00e4vdes troligen 1728 av den unge och ambiti\u00f6se 18-\u00e5rige v\u00e4varen Johan Hendrick B\u00fchmann fr\u00e5n v\u00e4varbyn Steinhude. Motiven ligger delvis inom omr\u00e5det f\u00f6r historiska indicier. \u00c5 ena sidan var han f\u00f6rmodligen angel\u00e4gen om att visa sig v\u00e4rdig m\u00e4startiteln - som han enligt k\u00e4llorna hade nekats f\u00f6re detta exceptionella arbete. Han hade till en b\u00f6rjan inte blivit antagen till den Zuft som grundats strax innan i Steinhude. F\u00f6r det andra hade han uppenbarligen \u00f6gonen p\u00e5 dottern till en lokal v\u00e4vm\u00e4stare, som han gifte sig med efter en l\u00e5ng v\u00e4ntan vid 36 \u00e5rs \u00e5lder - efter faderns d\u00f6d. Bruden var d\u00e5 34 \u00e5r gammal och hade tydligen v\u00e4ntat p\u00e5 honom. I Steinhude lever historien om skapandet av denna speciella skjorta och m\u00e4sterverket i v\u00e4vning \u00e4n idag, vilket sonen till borgm\u00e4staren i Steinhude rapporterade under f\u00f6rel\u00e4sningen.<\/p>\n

Steinhudes s\u00f6ml\u00f6sa skjorta var ursprungligen en dubbel. Den unge v\u00e4varen Heinrich B\u00fchmann v\u00e4vde f\u00f6rst ett s\u00f6ml\u00f6st exemplar. Han gjorde sedan en andra s\u00f6ml\u00f6s skjorta till sin \u00f6verhuvud, Albrecht Wolfgang Graf zu Schaumburg-Lippe. Han s\u00e4gs ha testamenterat den till kungen av Portugal genom sina adliga f\u00f6rbindelser. Denna andra skjorta \u00e4r f\u00f6rsvunnen idag.<\/p>\n

Temat s\u00f6ml\u00f6shet n\u00e4mns redan i Bibeln. Under Heinrich B\u00fchmanns tid i Steinhude och \u00e4nda in p\u00e5 1800-talet har andra s\u00f6ml\u00f6sa skjortor g\u00e5tt i arv. Glasgow Museum \u00e4ger ett exemplar som tillverkats av en skotsk v\u00e4vare. Denna skjorta tillverkades som en g\u00e5va till kung George IV \u00e5r 1821.\u00a0\"DSCN8569-webb\"<\/a>Detta exemplar \u00e4r dessutom utrustat med inv\u00e4vda volanger vid br\u00f6st\u00f6ppningen. En illustration finns i Ursina Arn-Grischotts bok \"Doppelgewebe in der Handweberei\". Museet anger siden som material. Det skulle ocks\u00e5 kunna vara det finaste linnet. I Skottland finns det totalt fyra bevarade s\u00f6ml\u00f6sa skjortor, en av Henry Inglis och en av Henry Meldrum, som b\u00e5da finns i Dunfermline Museum, som f\u00f6r n\u00e4rvarande h\u00e5ller p\u00e5 att byggas om. Focke-museet i Bremen har en s\u00f6ml\u00f6s jacka fr\u00e5n 1640.<\/p>\n

Eva Jordan-Fahrbach har rekonstruerat tillverkningsmetoden p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt: Nyckeln till tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet \u00e4r kombinationen av arameiska och moderna v\u00e4vtekniker. Till exempel har den gamla tekniken med br\u00e4d- eller bandv\u00e4vning varit levande i den nordiska kultursf\u00e4ren fr\u00e5n brons- och j\u00e4rn\u00e5ldern till nutid. De magnifika germanska mantlarna tillverkades p\u00e5 detta s\u00e4tt med en kombination av prydnadsband med hj\u00e4lp av br\u00e4dv\u00e4vningstekniken och omvandlingen av de inlagda v\u00e4fttr\u00e5darna till varptr\u00e5dar i den - d\u00e5 vanliga - viktv\u00e4vstolen. Detaljer om denna v\u00e4vteknik ges av v\u00e4vm\u00e4staren Erika Arndt i hennes \"Handbuch Weben\". H\u00e4r kan du l\u00e4sa om rekonstruktionen av den magnifika kappan fr\u00e5n Hunteburg Moor n\u00e4ra Oldenburg som hon v\u00e4vde f\u00f6r Landesmuseum i Hannover. Detaljerad information om denna teknik finns ocks\u00e5 i Stefan Mecheels\/Hergert Vogler\/Josef Kurz bok \"Kultur- & Industriegeschichte der Textilien\". I likhet med denna teknik - enligt Eva Jordan-Fahrbach - tog den unge v\u00e4varen Heinrich B\u00fchmann uppenbarligen sin s\u00f6ml\u00f6sa skjorta fr\u00e5n v\u00e4vstolen flera g\u00e5nger och v\u00e4nde den 90 grader varje g\u00e5ng. Han l\u00e4t inslagstr\u00e5darna h\u00e4nga ut ur tyget, v\u00e4nde sedan tyget och kl\u00e4mde fast dessa tr\u00e5dar i v\u00e4vstolen igen som varptr\u00e5dar och fortsatte att v\u00e4va. Enligt Eva Jordan-Fahrbach b\u00f6rjade Heinrich B\u00fchmann sina v\u00e4vda tyger vid halsbandet med en blockdamast av fembands varp- och v\u00e4ftatlas. I antika v\u00e4vnader \u00e4r en blockdamast ett m\u00f6nster i sektioner med en motv\u00e4v p\u00e5 varp- och v\u00e4ftsidorna, liknande en v\u00e4v som idag \u00e4r k\u00e4nd i gruvdukar och \u00e4ven kallas bonddamast. Heinrich B\u00fchmann gjorde denna blockdamast f\u00f6r halsbandet i en fembands varp- och v\u00e4ftatlas och arbetade in tv\u00e5 knapph\u00e5l direkt i den. Av manschettens uth\u00e4ngande v\u00e4fttr\u00e5dar, inklusive ytterligare insatta tr\u00e5dar f\u00f6r den n\u00f6dv\u00e4ndiga krympta fylligheten, gjorde han axelok som pryds med bindningar. Han f\u00f6rvandlade inslagstr\u00e5darna som h\u00e4nger ut h\u00e4r till varptr\u00e5darna p\u00e5 fram- och baksidan. \u00c4ven h\u00e4r satte han in ytterligare tr\u00e5dar f\u00f6r att uppn\u00e5 den n\u00f6dv\u00e4ndiga fylligheten. Fr\u00e5n den f\u00f6rsta delen av kroppen l\u00e4t han varptr\u00e5darna f\u00f6r \u00e4rmarna h\u00e4nga ut. Fr\u00e5n b\u00e5len - i vilken han arbetade in br\u00f6stslitsen - skapades kilar i anslutning till \u00e4rmarna. B\u00e5len tillverkas i dubbel v\u00e4vteknik och slutligen som ett r\u00f6rformat tyg, \u00e5terigen v\u00e4vt med sidoslitsar i den nedersta delen. L\u00e4ngst ner avslutas skjortan med en fast kant genom att varptr\u00e5darna f\u00f6rs tillbaka in i tyget en i taget, d\u00e4r de knyts parvis p\u00e5 insidan. \u00c4rmmuddarna har ocks\u00e5 slitsar och \u00e4r \u00e5terigen gjorda i blockdamast, denna g\u00e5ng i sektioner med varp\/v\u00e4ft-kypert 3\/1, eller 1\/3.<\/p>\n

\"SkjortaUnder arbetet med skjortan analyserade Eva Jordan-Fahrbach olika v\u00e4vtekniker, fr\u00e5n twill- och satinv\u00e4v till canvas- och dubbelv\u00e4v samt den urgamla tekniken att ta ut och \u00e5terplacera tyget i v\u00e4vstolen. Tr\u00e5dt\u00e4theten var extremt fin och h\u00f6g f\u00f6r ett handv\u00e4vt arbete: mellan 20 och 25 tr\u00e5dar per centimeter i varp eller inslag, beroende p\u00e5 partiet (t\u00e4tast i kilen) per lager. I en dubbelv\u00e4v med tv\u00e5 lager ovanp\u00e5 varandra innebar detta en total densitet p\u00e5 40 till 50 tr\u00e5dar per centimeter. Och allt detta i det finaste handspunna linnet med en tr\u00e5d. Utmaningen var framf\u00f6r allt att utforma tyget med s\u00e5 m\u00e5nga p\u00e5 varandra f\u00f6ljande tekniker och sektioner, vilket kr\u00e4vde att tyget togs ut ur v\u00e4vmaskinen flera g\u00e5nger f\u00f6r att omplacera varp- och v\u00e4fttr\u00e5dssystemen och forts\u00e4tta v\u00e4va i en annan riktning. Detaljer i forskningsrapporten av Eva Jordan-Fahrbach med flera illustrativa foton fr\u00e5n analysarbetet publiceras i tidskriften \"Spin off - Summer 2015\".<\/p>\n

\n